Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan på grund af dessa omständigheter torde
det synas mina åhörare, att atomerna ha en mycket
tvifvelaktig tillvaro, och att dessa småting, med hvilka
materialisterna uppbygga hela universum och ur
hvilkas rörelser i vår hjärna samme materialister
vilja förklara hela vårt själslif — det torde synas
mina åhörare, att dessa atomer visserligen existera
i vissa människohjärnor, men dock endast som
in-billningsfoster.
Dock — torde man invända — den
besinnings-fulla och med så många triumfers lagrar smyckade
naturvetenskapen antager ju äfven tillvaron af
atomer och har med tillhjälp af detta antagande lyckats
göra storartade upptäckter. Detta är sant; men lika
sant är, att de störste naturforskarne i våra dagar
betrakta atomerna endast som ett tillfälligt
bjälpbe-grepp, som man kan begagna i brist på ett bättre,
samt att de mer och mer afkläda atomen det som
skulle göra honom till materie, för att i stället
förvandla honom till en immateriell kraftmedelpunkt,
ja, till ett öfversinnligt väsen.
Att atomläran det oaktadt kunnat föra till
lysande upptäckter beror på samma lyckliga
förhållande som möjliggjorde för Newton att upptäcka
matematiska lagar för dragningskraftens fenomener,
ehuru det antagande, som han härvid tog till hjälp,
att nämligen planeterna kunna inverka på hvarandra
i trots af ett mellanliggande ofantligt tomrum,
förklarades af honom, Newton själf, vara en orimlighet,
en absurditet. Det finnes säkerligen icke en enda
kemist i våra dagar, som tror, att de ritningar han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
