Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och följdriktigt tänkande komma vi dock till en
annan öfvertygelse, till en öfvertygelse, som sprider en
ny belysning öfver sådana ord som de religiöse
siarnes, att Gud är i oss och vi i honom, att Gud skapat
världen uti idealmänniskan, och att allt lefvande
utgör en andlig lekamen, en lekamen utan
utsträckning och dock med lemmar, som verka uti och för
hvarandra.
På sitt tungomål och på sitt sätt, ett visserligen
mycket sinnligt och ofullkomligt sätt, förkunnar nu
denna dynamiska atomlära, läran om atomerna som
världsuppfyllande och i hvarandra verkande
kraftmedelpunkter, samma sanning. En atoms kraftradier
ha ingen gräns; han omfattar med dem alla andra
existerande atomer, har dem till sitt innehåll och
samverkar med dem, utan att den ene upphäfver den
andres egendomlighet.
Men hvad äro då dessa kraftmedelpunkter?
Endast geometriska medelpunkter kunna de naturligtvis
icke vara, ty en geometrisk medelpunkt som sådan
utströmmar ingen kraft. Vi hafva också redan sett,
att de ej kunna vara hvad man kallar materie. Hvad
äro de då?
I min föregående föreläsning anmärkte jag, att
det funnits tänkare, som från materialistisk ståndpunkt
genom att tänka oförskräckt och följdriktigt kommit
till den åsikt, att de ifrågavarande
kraftmedelpunkterna äro väsen, begåfvade med lif och
förnimmelseförmåga, om än en helt annan än vår. Lifvet och
förnimmelsen hos de organiska väsendena, säga de,
kunna icke förklaras, om ej de atomer, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
