Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraftmedelpunkter, hvaraf de organiska kropparne bestå,
vore lefvande och förnimmande väsen. Vi
framhålla denna åsikt, utan att ännu yttra oss öfver det
skäl, hvarpå den stöder sig. Men ett är tydligt: i
filosofisk mening kan man icke tala om krafter utan
att antaga ett väsen, som dessa krafter tillkomma,
ett väsen, som verkar just därför att det är till, ett
väsen, som är krafternas grund. Ty dess förutan
skulle man icke ens äga rätt att tala om några
krafter. Naturvetenskapen, som endast håller sig
till det gifna, till fenomen, må ha rätt att stanna vid
antagandet af krafter och kraftmedelpunkter, ehuru
icke ens de kunna räknas till det gifna, ty gifna äro
för oss endast vissa sinnesförnimmelser och sinnliga
föreställningar, om hvilka vi fälla det omdöme, att
de måste vara inverkningar på oss, och att dessa
inverkningar förorsakas af krafter, emedan hvarje
verkan måste hafva en orsak. Men af samma skäl
måste man göra en vidare slutsats och säga, att
krafternas orsaker måste vara väsen, som stå i
växelverkan med hvarandra, och då dessa väsen ej
kunna vara materie, måste de vara immateriella
öfversinnliga väsen.
Låtom oss nu efter dessa förberedelser höra,
hvad en af vår tids mest varsamme och kritiske
tänkare och naturforskare yttrar i fråga om dessa
kraftmedelpunkter, för hvilka vi gärna kunna bibehålla
namnet atomer. Jag menar den bekante
vetenskapsmannen Hermann Lotze, hvars förtjänster om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
