Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sträckning, är i stånd att utveckla något slags kraft.
Också voro några af hans lärjungar skarpsinnige nog
att inse detta; men emedan de icke tilltrodde sig att
förändra sin mästares uppfattning af hvad materien
är, drefvos de sålunda till det antagande, att det
kräfves ett omedelbart ingrepp från Gud hvarje gång
en kropp skall inverka på en annan. De sågo ett
gudomligt underverk redan däruti, att en biljardkula
kunde försätta en annan i rörelse.
Kan således denna lära icke förklara rörelsen
och växelverkningarna mellan de s. k. materiella
tingen, som vi förefinna i rummet, så kunde hon än
mindre förklara växelverkan mellan ande och
mate-rie, mellan själen och kroppen, och det återstod för
Descartes’ lärjungar ej annat än det antagande, att
Gud i hvarje ögonblick ingriper för att åstadkomma
en samstämmighet mellan själen och kroppen, hvilka
ju såsom hvarandra alldeles motsatta och
fullkomligt främmande ej kunna omedelbart inverka på
hvarandra. Man antog därför att Gud på grund af sin
allmakt och sannfärdighet lagar så, att med hvarje
förändring, som han åstadkommer i den kroppsliga
världen, väckes en motsvarande föreställning i
män-niskan, och att han af de viljeakter, som uppstå hos
människan, föranledes att sätta hennes kroppsliga
lemmar i den af henne åsyftade rörelsen. Själen
och kroppen skulle i viss mån likna tvenne ur, som
icke stå i någon förbindelse med hvarandra, men
likväl visa samma sekund, minut och timme.
Men att tillgripa ett underverk som förklaring
är ju att vilja förklara det obegripna med det obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
