Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utinnan har människosläktet en utvecklingsskola till
högre klarhet att genomgå.
Till hvilken klarhet människans Gudsmedvetande
under världsperiodernas fortgång kan komma att
stiga, veta vi icke; men antagligt år, *) att begreppet
personlighet dock alltid kommer att förblifva detta
Gudsmedvetandes kärna, och att utvecklingen
väsentligen kommer att gå i den riktning, att till en början
detta begrepp renas från alla råa, ur de lägre
elemen-terna af människans personlighet hämtade
föreställningarna om Guds. Det var den rättmätiga afskyn för
dessa råa föreställningar om Guds personlighet, hvilka
närmast föranledde de tänkande männen i det förflutna
århundradet och i början af detta, t. ex. den
ryktbare och ädle filosofen Fichte, att se bort från
per-sonlighetsbegreppet och att i stället för en personlig
Gud tala om en moralisk världsordning. Klart är
emellertid, att detta begrepp moralisk ordning är
otillräckligt som högsta förklaringsgrund; ty med
ordning kan rätteligen icke förstås något annat än ett
förhållande, hvari tingen stå eller äro ställda till
hvarandra, och ordningen förutsätter alltid en
ordnande princip, en enande kraft, som omöjligen kan
vara en medvetslös, blind, opersonlig mekanism. Ur
en sådan kan möjligen en världsordning, men aldrig
en sedlig världsordning utgå.
Det inkast, som man vanligast möter i
panteisti-ska skrifter, mot Guds personlighet är det, att ett
•) Meningen fir i manuskriptet ofullständig. De
kursiverade orden ftro af mig inskjutna s&som ett försök att utfylla
tankegången.
Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
