Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaper äro goda ting, emedan de kunna leda till
makt, och makt är ett än bättre ting, emedan hon
leder till det bästa: nämligen frihet att tillfredsställa
begären. Kan man, sade Kallikles, med mord och
mened bana sig väg till högsta makten, så må man
göra det. Från åsikten, att det icke finnes någon
moralprincip i människans väsen, kom således
Kallikles omedelbart till den s. k. spetsbofmoralen.
Andra kommo dock från samma utgångspunkt
till andra mindre upprörande slutsatser. Så Aristippos,
grundläggaren af den cyreneiska skolan. Denne
filosof, som var en rik och lefnadsglad man, bad
gu-darne bevara sig från envåldsmakten och alla hennes
oundvikliga bekymmer. Att syssla med statssaker
förorsakar endast bråk och ledsamheter, nej, må
en-hvar endast tänka på att lefva så angenämt för sig
själf, som han förmår. Människans högsta lycka
består, sade Aristippos, uti att i hvarje ögonblick af
sitt lif njuta den högsta möjliga lust; men emedan
framtiden är oviss, gripe man den flyende stunden
i lockarne, utan att tänka på nästa ögonblick.
Aristippos’ lefnadsvishet uttryckes ganska väl af
skaldens ord: »bryt blomman, o yngling 1 i morgon skall
den på grafven strös». Hamnade Kallikles i
bofmo-ralen, så hamnade Aristippos i det absoluta
egoistiska lättsinnet.
Denna det själfviska lättsinnets filosofi
förutsätter emellertid en oberoende lefnadsställning och
en oafbruten hälsa. Äger man icke dem till sitt
förfogande och likväl hyllar Aristippos’ lefnadsåsikt,
då är döden bättre än lifvet. Denna slutsats drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
