Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pliktmedvetandets tanke, icke föreställningen om en
förnuftslag och icke kunskapen om vårt väsen skola
ledsaga oss till vårt mål, utan helt enkelt de söta
ljufva lustkänslor, som Gud i sin nåd hos oss
uppväcker. »
Alla dessa läror, som jag hit intills skildrat,
öf-verensstämma däruti, att de mänskliga begären,
lustarne och behofven äro all tings mått. Hvar och
en utaf dem gör lyckan till princip och kallar de
medel, som leda till lyckan, för dygd.
En annan ståndpunkt inom etiken eller
sedeläran är den rent teologiska, som ej får förblandas
med den nyss skildrade, hvilken Pascal hyllade,
ehuru de stå hvarandra mycket nära. På den rent
teologiska ståndpunkten heter det: ingenting är godt
eller ondt i sig själf, utan Guds vilja är här
afgörande. Hvad vi kalla godt är godt endast därför
att Gud vill det. Men hvad är då skillnaden mellan
Guds vilja och andra viljor, när det goda såsom
sådant icke finnes och ej kan utgöra skillnaden
emellan dem? Svaret blir, att skillnaden ligger i makten,
ty Guds vilja är allsmäktig och människans
vanmäktig, och man kommer således på denna ståndpunkt
till det resultat, att det, som stadfästes af makten,
är det goda. Lydnaden mot Guds bud betraktas på
denna ståndpunkt som god egentligen endast därför,
att hon är klok, ty ingenting oklokare och
fördärf-ligare funnes väl än att motsätta sig allmakten. Den
som har makt att skaffa sig lydnad, har också rätt
att bestämma hvad som skall gälla som godt,
ungefär på samma sätt som ett hof har att bestämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
