Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Materialism och idealism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja är god eller ond är omotsägligt. Vi känna oss
ovillkorligt manade att gilla mäimiskovänliga och
oegennyttiga uppsåt och handlingar; vi känna oss
lika ovillkorligt manade att ogilla hårdhet mot
medmänniskor, stöld, bedrägeri och mord; vi inse, att
det ena bör göras och det andra underlåtas utan
alla förbehåll och utan alla biafsikter på njutning
eller nytta. Och om någon ibland oss vet med sig,
att han städse står lägre än sina egna anspråk på sig
själf, att hans viljande och handlande icke alltid
motsvara det egna samvetets absoluta kraf, så erkänner
han dock för sig själf, att detta är något
beklagans-värdt och att det ej borde vara så. Med full rätt
säger därför Kant, att i den praktiska filosofien eller
etiken handlar det om hvad som bör ske, äfven om
det aldrig hade skett. Med dessa ord har han
träffande uttryckt alla idealers väsen och särskildt det
sedliga idealets. Likasom sedefilosofien handlar om
det, som bör ske, äfven om det aldrig skett, så
handlar ju också logiken om de lagar, i enlighet
med hvilka man bör tänka, äfven om ännu ingen
människa tänkt, utan att någon gång bryta mot dessa
lagar. Och likasom logikens lagar innebära ett
ovillkorligt: du bör, för vårt förstånd, så innehåller
sedeläran ett ovillkorligt: du bör, för vår vilja. Såsom
ett sundt förstånd förhåller sig till logiken, så
förhåller sig en moralisk karakter till sedeläran. I
logiken hafva vi tankeplikter, i sedeläran viljeplikter.
Och likasom tankelagarne icke äro oss utifrån gifna,
utan oskiljaktiga från vår natur, så är också den
allmänna sedelagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
