Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalla hans viljeyttringar och anordningar goda, blott
därför att de utgått från honom, äfven om de måste
synas för det mänskliga förståndet som despotiska
och grymma. I ett sådant antagande, som varit och
är ganska allmänt, ser Leibniz en fruktansvärd fara
för den sanna fromheten, för sedligheten och det
mänskliga samlifvet; ty är Gud ej blott vår
lagstiftare och försyn utan äfven vår föresyn, och bära
vi hans beläte inom oss, och är det vår lag och vårt
lifsmål att utdana detta inneboende gudsbeläte, så
hvad skulle detta innebära för vår moralitet och vår
sammanlefnad, om urbilden till denna afbild är
godtycke och despotism, men icke godhet, rättfärdighet
och helighet? Därmed skulle, säger Leibniz,
fromhetens själfva källa vara förgiftad, då mänskligheten
ägde en gud, som icke förtjänade älskas, icke
förtjänade efterliknas.
För att förstå den ifver, hvarmed Leibniz
uppträder mot denna åsikt, bör man veta, att hon,
såsom jag nyss yttrade, både före honom och på hans
tid var under olika förklädnader och i höljet af mer
eller mindre genomskinliga talesätt mycket allmän
inom kristna kyrkan. Hos några af det gamla
Greklands filosofer hette det, att människan är all tings
måttstock, och att det är godt, som människan vill,
«medan det behagar henne, och det är ondt, som
människan icke vill, emedan det misshagar henne.
Det är med andra ord den sats, att begäret eller
viljan i detta ords mest vidsträckta betydelse är det
godas måttstock, är det afgörande vid
bestämmandet af hvad som är godt eller ondt. Denna sats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
