Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hans vilja, de äro de lagar, som det behagat Gud
att gifva sin fysiska skapelse och som han gifvit den
ej på grund af en geometrisk nödvändighet, utan af
fritt val, värdigt den gudomliga visdomen.
Natur-lagarne äro således icke godtyckliga, ty Gud har valt
dem i enlighet med sin visdom och godhet, således
i enlighet med en moralisk nödvändighet; men de äro
ej heller geometriskt nödvändiga eller absolut
nödvändiga, ty Gud har valt dem fritt och förverkligat dem
fritt såsom de mest lämpliga för han3 ändamål. Den
fysiska nödvändighet, som yppar sig i naturens
ordning och rörelsens lagar, är således icke att
sammanblanda med den absoluta eller geometriska
nödvändighet, som visar sig i de eviga sanningarna, de logiska,
metafysiska eller matematiska sanningar, om hvilka
vi förut talat. Häraf följer nu enligt Leibniz, att Gud,
när skäl af högre ordning därtill förefinnes, kan låta
hvad vi kalla ett underverk förete sig i
naturordningen, och vi kalla det då underverk dels därför,
att vi tillskrifva det Guds vilja, och dels på samma
gång därför, att det faktum, som vi kalla underverk,
strider väl icke mot vårt förnuft, men dock mot. våra
iakttagelser på naturens vanliga gång eller mot vår
naturliga erfarenhet. Hvarje tal om underverk eller
mysterier, som ej låta förlika sig med de eviga
sanningarna eller med den logiska eller geometriska
nödvändigheten, måste ovillkorligt vara ett falskt tal,
som filosofien med rätta tillbakavisar. Men
underverk, som icke strida mot dessa sanningar, utan
endast mot erfarenhetssanningarna eller naturens
vanliga ordning, kunna däremot icke stämplas såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
