- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
52

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gudomen; men härtill svarar Leibniz, att detta
före-gifna öde, detta föregifna tvång är ingenting annat än
det högsta väsendets egen gudomliga natur, hans eget
förstånd, som gifver regler åt hans vishet och
godhet; det är icke ett yttre tvång, utan en inre lycklig
nödvändighet, förutan hvilken Gud hvarken skulle
vara god eller vis. Människan såsom delaktig i det
gudomliga förnuftet har äfven dessa eviga eller
nödvändiga sanningar inplantade i sitt väsen; till dem
höra äfven de enkla och allmänna begreppen, såsom
begreppet vara, begreppet substans samt begreppen
godt och ondt, och klart är då, att om dessa
sanningar och om de slutsatser, som ur dem kunna
följdriktigt dragas, uttalas af svaga människoläppar,
så äro de icke förty lika orubbliga, lika
omotsäg-liga, och det ligger i sakens natur, att ingen
uppenbarad sanning, som ej är en föregifven, utan en
verklig sådan, att ingen dogm, som verkligen är af
gudomligt ursprung, någonsin kan komma i strid
med förnuftsanningar af detta slag.

Men vi komma nu till sanningarna af del andra
slaget: de positiva, faktiska sanningarna,
erfa-renhetssanningarna. Om, såsom vi sågo, de eviga
eller nödvändiga sanningarna ej kunna vara beroende
af Guds vilja, ej kunna förändras eller förkastas af
honom, emedan de tillhöra hans eget oförgängliga och
oföränderliga väsen, så är fallet ett helt annat med de
positiva eller erfarenhetssanningarna, hvilka icke äro
inneboende i Guds väsen, utan i den af honom
skapade naturen och erfaras där af oss såsom en kedja
af naturliga fakta, naturlagar. Dessa äro beroende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free