Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synnerhet politiska, sociala och religiösa
väckelsetider, som spegla den käcke reformationshjälten Ulrik
von Huttens bekanta yttrande: »Nu är det dock
sannerligen en fröjd att lefva och icke en jämmer.»
Och det följer af sig själf, att filosofien ej undgått
intryck häraf. Men man letar förgäfves före
Scho-penhauers dagar efter en systematiskt utbildad, rent
pessimistisk världsåskådning, såvida man ej vill anse
som sådan den forngrekiske filosofen Hegesias’ lära,
som i lusten såg det enda goda, men ansåg detta
goda, såsom flyktigt och öfvergående, icke värdt att
sträf va till, samt skildrade det mänskliga eländet med
så fruktansvärd vältalighet, att själfmord i massa
följde honom, hvarhelst han färdades och höll sina
föredrag.
Vi hafva nu sett, huru den skeptiske Bayle i
det sjuttonde århundradet och de pessimistiske
filosoferna Schopenhauer och Hartmann i vårt eget
århundrade likna hvarandra däruti, att de öppnat
striden likasom med spridda jägarekedjor af enskilda
yttranden från skalder och filosofer. Men de likna
hvarandra äfven däruti, att de bakom dessa kedjor
låta tätare massor framrycka, nämligen
hvardagsmänniskornas stora hop, hvilka äfven de skola vittna
för pessimismen. Och frågan, hvarpå de skola svara,
framställes i nästan alldeles samma form af Bayle
och af Hartmann. Och frågan är denna: Om det
efter detta lifvet stode en människa fritt att förintas
eller födas på nytt för att lefva samma lif för andra
gången, hvilketdera skulle hon då välja? Bayle
likasom hans föregångare, de la Mothe le Vayer, menar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
