Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna inställa sig lifligare förnimmelser och minne;
hos människan tankeförmåga.
Men om nu alla monader, alla själar äro
ursprungliga och oförgängliga, huru då förklara den
alldagliga företeelsen, att lefvande varelser uppkomma
och försvinna, födas och dö? Leibniz svarar med
att hänvisa på formförändringen. Hvarje monad är
lif, allt lif är utveckling, all utveckling är
formförändring. Formförändringen försiggår snabbast hos
de så kallade organiska kropparne eller de
monad-komplexer, som tjäna en högre centralmonad, en själ
«Her ande. Kropparne äro inbegripna i en ständig
förändring; de likna Theseus’ skepp, som athenarne
ständigt reparerade, så att icke ett trästycke, icke en
spik af det ursprungliga skeppet var kvar; eller de
likna floden, hvars vatten ständigt strömmar och
ersättes af annat, medan flodbädden endast långsamt
förändrar sig. Hvarje bestämd gestalt eller lifsform
rör sig mellan vissa gränser. Det moment, då
monaden inträder inom gränsen för en af dessa
lifsfor-mer, kalla vi födelse; det moment, då denna form
försvinner, kalla vi död. Födelse och död äro
endast formförändringar i individens oförgängliga lif,
•och emedan med hvarje ny form en gammal
försvinner, så är födelsen på samma gång död och döden
på samma gång födelse. Leibniz anmärker, att denna
åsikt uttalats redan af den ryktbare forngrekiske
läkaren Hippokrates, som säger, att djuren hvarken
uppkomma eller dö, utan endast förete sig och
försvinna. Så existerar människosjälen före födelsen
till jorden i form af anlag till att framträda såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
