Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan jag i de föregående föreläsningarna
redogjort för Leibniz’ optimistiska filosofi, skola vi i dag
öfvergå till den afgjorda pessimismens förste
målsman Artur Schopenhauer.
Schopenhauer föddes i Danzig år 1788. Hans
fader var bankir; hans mor var den på sin tid
mycket bekanta romanförfattarinnan Johanna
Schopenhauer. Redan i sina gosseår fick Schopenhauer
tillfälle att göra vidsträckta utländska resor, som han
sedan under sina mannaår förnyade. Som student
vid tjugo års ålder mognade hans beslut att ägna
sina krafter åt filosofien, och fyra år därefter utgaf
han som specimen för filosofie doktorsgraden en
af-handling, som vittnade om en ovanlig filosofisk
be-gåfning och i själfva verket utgör grundvalen till det
tankesystem, som han sedermera uppbyggde. Vid
samma tid gjorde den unge Schopenhauer i Weimar
bekantskap med Göthe. Intrycket af bekantskapen
var å ömse sidor godt, och den vänlighet den store
skalden visade honom gäldades af Schopenhauer med
en obegränsad beundran, som fortlefde oförsvagad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>