- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
115

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

intill hans lefnads slut. Vid 31 års ålder, år 1819,
utgaf Schopenhauer sitt hufvudverk, Världen som
vilja och föreställning, en bok, som, ehuru skrifven
med mästarehand och utvecklande en lika storartad
som ny och öfverraskande världsåsikt, rönte det ödet
att under flere årtionden knappt bli läst af någon
annan än af sin författare. Samma öde mötte äfven
hans öfriga skrifter, som tid efter annan utkommo.
Tyskland genljöd den tiden af Schellings och Hegels
namn. Från alla filosofiska katedrar förkunnades
desse mäns läror, och ingen ansåg det mödan lönt
att ägna någon uppmärksamhet åt en ung med
filosofien sysslande privatman, om hvilken man på sin
höjd visste, att han ställt sig tvärt emot den rådande
våldsamma idéströmmen och talade med öfvermod
och förakt om den afgudade mästaren Hegel. Det
är möjligt, att den ihärdiga tystnad, som de
akademiske filosoferna iakttogo mot Schopenhauers
verksamhet, bidrog att förbittra hans lynne. Visst är, att
han däri såg en afsiktlig plan att tiga hans skrifter
till döds, och han hämnades med kvicka och uddiga,
stundom också grofva utfall mot »filosofie
professorerna», »filosoferna å dragande kalls och ämbetes
vägnar», i hvilka han såg ett förhatligt skrå, som
arbetade för brödet och icke för sanningen, och af
höga vederbörande lät diktera sig hvad de skulle få
säga eller icke säga. Schopenhauer lefde omväxlande
uti Italien och Tyskland, där han allt ifrån 1831
nedslagit sina bopålar i Frankfurt am Main, uteslutande
sysselsatt med filosofiska forskningar och studier af
mångfaldig art. Med fint sinne och lefvande intresse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free