Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanliga talangen och dilettantismen alstrar sina verk
på medvetet sätt medelst förståndigt urval, som
(edes af estetiskt omdöme. De fleste konstnärer och
väl äfven det ofantligt öfvervägande antalet poeter
i våra dagar stå på denna medvetenhetens
ståndpunkt. Men med de verkliga skapande snillena är
det icke så. Hos dem kommer kritiken och
detaljernas utarbetande först efteråt, sedan de förut på ett
för dem själfva obegripligt sätt kommit i besittning
af något helgjutet, i hvilket alla delar äro så
omistliga, ändamålsenliga och harmoniska som hos de
sköna organismerna i naturen. Dessa företeelser
intygas af alla verkliga snillen hos alla folk och i
alla tider. De få sina ingifvelser som en gåfva
från ett osynligt väsen i ett tillstånd, hvari de sväfva
mellan det omedvetna och det medvetna, nästan
glömska af sig själfve. Därför kallar Plato det
tillstånd, hvari den sanne skalden och konstnären
kon-cipera, för »ett gudomligt vansinne, hvilket, säger
han, är bättre än nykter besinning, och han, skalden
eller konstnären, frambringar då något gudomligt,
hvari själen, såsom i en klart strålande afbild åter
igenkänner det, som hon skådat i hänryckningens
stund, då hon vandrade Guds stigar, och hvars
åskådande uppfyller henne med fröjd och kärlek».
Ett af de renaste snillen och tillika en bottenärligt
barnslig natur var Mozart. Man har ett bref af
honom, i hvilket han på en väns önskan yttrar sig
om sin musikaliska alstring. Han berättar, att
tan-karne komma strömmande på honom, när han är
riktigt för sig själf, på fotvandring eller utflykt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
