- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
171

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vagn, eller om natten, när han ej kan sofva; men
»hvarifrån och huru, det vet jag icke, kan ej heller
göra något till eller från. Och tankarne ena sig till
ett helt, och musikstycket, hur långt det än är,
öfver-skådar jag i andanom såsom en skön bild eller en
vacker människa. Allt uppfinnande och
komponerande försiggår i mitt inre, likasom under en skön
och stark dröm». Så yttrar sig Mozart. Man vet om
den lika barnsligt rene italienske målaren Fra
Giovanni Angelico da Fiesole, att han på djupaste
allvar trodde sig inspirerad, och hans oförlikneligt naiva
och sköna målningar vittna, att hans tro var sann.
Om vårt århundrades störste skald Victor Hugo
gäller detsamma. I sina egna ur det omedvetna
flödande ingifvelser har han funnit ett ankar för den
tro på Gud, mänskligt framåtskridande, plikter mot
idealet och personlig odödlighet, som han i en dels
tvifvelsjuk, dels vidskeplig tid oaflåtligt och med
alltid flödande hänförelse förkunnar för vår samtid.

Men det är icke blott hos människan som det
omedvetna uppenbarar sig som en skönhetsalstrande
kraft utan äfven i naturen. Hvarje påfågelsfjäder
ådagalägger, att denna kraft är ett omedvetet eller
öfvermedvetet förnuft, som alstrar planmässigt. Hvarje
fan för sig alstrar olika färgaflagringar på olika
af-stånd från pennan; färggränsernas afstånd från
pennan äro olika på hvarje fan, men när de
sammanläggas uppstå slutna figurer, de så kallade
påfågels-ögonen. På våra trädgårdsblomster kan man se,
huru äfven i växternas hemlighetsfulla lif och
utveckling den skönhetsdrift innebor, hvilken i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free