Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Descartes’ åsikt, som vi veta, till den lära, som de La
Mettrie omfattade och spred, att äfven människan
icke vore annat än maskin eller automat. Den ledde
till ren materialism. Ett steg i denna riktning tog
redan den engelske tänkaren Locke, då han å ena
sidan fasthöll, att djuret icke vore annat än ett rent
materiellt väsen, men å andra sidan antog, att djursjälens
underlägsenhet under människosjälen endast
berodde på att den förra saknar och den senare
äger abstraktionsförmåga. Leibniz, likasom hans
lärare, Thomasius, uppträdde åter för djursjälens rätt
emot Descartes. Leibniz hyllade den storartade lära,
att allt består ytterst af oförgängliga väsen, monaderna.
För honom äro fördenskull äfven plantans
själ och djurets själ monader, och djursjälen är,
likasom människosjälen, mäktig af tydliga, af minne
ledsagade förnimmelser, men icke af förnuftigt
tänkande, utan endast af ett analogon till ett sådant.
Tyvärr gick Leibniz’ store tanke om ett universum
bestående af lägre och högre kontinuerliga grader
af andeväsen samt om alla monaders, således äfven
djursjälarnas oförgänglighet — tyvärr gick denne
tanke förlorad under händerna på hans genilöse och
pedantiske lärjunge baron Wolff, som länge behärskade
filosofien i Tyskland, ända till Immanuel Kants
dagar. I Frankrike höll sig den bekante
naturforskaren Buffon till Descartes’ lära. Mot honom
uppträdde den utmärkte naturforskaren och filosofen
Bonnet, en af sin tids förnämste anatomer och
fysiologer, som i likhet med Leibniz antog djursjälen
vara immateriell och oförgänglig, endast skiljande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
