Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig genom sin oförmåga af begreppsbildning från
människosjälen. På 1770-talet gjordes i Tyskland
det första och i sitt slag värdefulla försöket att
samla materialier till en djurpsykologi genom en
skrift af Reimarus om djurens konstdrifter, hvilken
bok väckte stort och välförtjänt uppseende, men först
år 1840 följdes af ett arbete i samma väg af tysken
Scheitlin. Den filosofiska riktning, som från Kant
fortsatte sig till Hegel, har lämnat intet nämnvärdt
bidrag till frågan. Ej heller de andra moderna tyska
skolorna med undantag af Schopenhauers och Hartmanns.
I våra dagar är deltagandet för djurpsykologien
ganska lifligt, och särskildt har fysiologen
och filosofen Wilhelm Wundt och hans meningsfränder
vinnlagt sig om att gifva henne en vetenskaplig
grundval. Detta är i korthet själfva frågans historia.
Till denna anknyta vi nu till en början en redogörelse
för Wundts åsikter.
De hjälpmedel, som vetenskapsmannen äger för
utrönande af djurens själslif, äro, såsom förut
antydt, mycket ofullkomliga. Djuret äger intet språk,
hvarmed det kan uppenbara för oss sitt inre, och där
ett slags djurspråk existerar, hafva vi ännu icke lärt
oss att förstå det rätt. De enda yttre tecken, i
hvilka djurens själslif ger sig tillkänna, äro deras
handlingar, och den enda maxim, efter hvilken vi
kunna bedöma dessa handlingar, består däri, att vi
betrakta dem som handlingar af själsbegåfvade
varelser. Denna så enkla maxim har man dock icke
alltid följt. Man utgick från förutsättningen, att
djuren stå andligen djupt under människorna, och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
