- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 3. Föreläsningar öfver antropologi hållna i Göteborg vårterminen 1878 /
290

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre föreläsningar öfver antropologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af en hänsynslös njutningslystnad och roflystnad och
ursprungligen lefvande i ett allas krig mot alla, tills
slutligen en klok själfviskhet skapade statslifvet, som
till allas välförstådda bästa pålägger hvarje enskildt
mänskligt rofdjur de nödiga länkarne och tämjer det,
utan att dock i grunden kunna förbättra det. Frågar
man desse filosofer om hvad skillnaden är mellan
dygdiga och lastbara handlingar, så svara de i bästa
fall, att dygdiga äro sådana handlingar, som bidraga
till människornas ömsesidiga lycka och minska deras
olycka, och att lastbara handlingar äro sådana, som
verka i motsatt riktning. Frågar man åter, hvad det
då kan vara, som drifver människan till dygdiga
handlingar, så svara de, att det under alla
omständigheter ej kan vara annat än en förfinad egoism,
det välförstådda själfviska intresset.

Sin mest frånstötande form fick denna teori
genom Bernard Mandeville i hans på sin tid mycket
ryktbara arbete »Undersökning om dygdens ursprung».
Enligt honom har dygden eller människans förmåga
af oegennyttiga handlingar uppstått ur furstarnes
slughet, som, för att kunna styra människorna, intalade
dem, att det låge något ädelt i att tygla lidelserna
och arbeta för det allmänna bästa. Därvid lade de
särskildt an på fåfängans känsla: de smickrade sina
undersåtar med den dikt, att den mänskliga naturen
vore någonting mer upphöjdt och förträffligt än
djurens natur; de uppfunno titlar och andra utmärkelser
samt uppreste bildstoder åt dem, som satte statens
intressen öfver sina egna, men stämplade med
förakt sådana, som öfverlämnade sig åt onyttiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/3/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free