Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bibliska berättelsen åsyfta, när det talas om
kunskapens träd på godt och ondt.
Hvad människonaturens beskaffenhet vidkommer
hafva utan tvifvel både Hobbes och Rousseau gjort
sig skyldige till öfverdrifter åt olika håll. Sanningen
ligger här säkerligen i midten. I det dagliga lifvet
finner enhvar, som vill se hvarken i svart eller
rosenrödt, utan se tingen i deras naturliga dager,
små dygder parade med små synder, och i historien
upptäcker man bredvid hänsynslösa tyranner och
människoslaktare ädla, rena, djupt sedliga, innerligt
goda karakterer, hvilkas betraktande verkar på oss
stärkande och helgande. Människan är af naturen
hvarken ängel eller djäfvul, men bär uti sig anlag
åt båda hållen. Till sitt grundväsen måste hon dock
vara god. Däruti har man att gifva Rousseau rätt,
ehuru man ej må tänka sig med honom, att denna
godhet framträdt ren och oblandad i hennes
naturtillstånd, i hennes första vistelsetider på vår planet.
Godt och rent är det mänskliga väsendet, god och
ren är hvarje mänsklig varelse endast såsom
medborgare i den öfversinnliga värld, som är Guds
tankevärld; god och ren är hon såsom en evig idé i
honom; god och ren är hon sådan hon står för hans
öga, hvilken ser henne ej endast som ett väsen i
tid och rum, kämpande sig fram till högre klarhet
eller teoretisk fullkomlighet och till högre sedlighet
eller praktisk fullkomlighet, utan som ser henne
sådan hon efter genomgången utveckling skall varda.
Människan har sinnliga drifter och begär och kan
ur dem utveckla en sinnlig vilja, som öfverlägger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
