Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mythologien, att den dagg, som från världsträdet »faller i dalar»,
är »det, som människorna kalla honungsdagg och hvaraf bien
nära sig». (Gylfag.)
Den nedersta knippan af det vediska världsträdets grenar
utbreder sig, likasom Yggdrasils, öfver salighetsängden i
underjorden, som tillhör konung Jamas rike. Konung Jama är ett
gudaboret väsen, som först af alla vandrat dödens stig och
åt efterkommande funnit vägen till salighetsängden (Rigv. X,
14). Där »i det skönt löfvade trädet, hvari Jama dricker
tillsammans med gudarne, där vårdar han vänligt som husherre
våra gamla förfäder» (Rigv. X, 135, 1). Yggdrasils nedersta
grenknippa öfverskygger Urds brunn, där gudarne döma, och
Mimers rike, där Balder, ásmegirna och saligen aflidne hafva
sina boningar, där underjordens mjöd är deras dryck och
morgondagg deras ambrosia (se Unders. i germ. M. I).
I två Rigvedahymner, X, 81, X, 82 besjunges
världsträdet personifieradt under namnet »allvärkaren» (viçvakarman).
Allvärkaren säges vara vattnens första foster, han som
föddes i begynnelsen, hvilket hänvisar till det ofvan omtalade
guldfröet, som är vattnets första foster, och sångaren spörjer
hvarpå han står, som stöder världarne. Personifieradt är
världsträdet äfven i Rigv. X, 121, som besjunger guldfröet.
Världsträdet representerar för sångaren en okänd gud, guden
Hvilken? (Ka), hvars armar äro de fyra väderstrecken och
som öfverskyggar de snöbetäckta bärgen och oceanen. Han
är »den väldige, genom hvilken himmelen står trygg och
jorden fast, och som, stående midt i skapelsen, därifrån mäter
rymderna».
När man betänker, att världsträdet är en symbol af det
ordnade universum, och att äfven gudamakterna lågo
förborgade i dess guldfrö, så ser man, huru nära redan desse
sångare, då de personifiera detsamma, stå den pantheism, som
sedan under den brahmanska perioden utvecklade sig och
fick ett slags dogmatisk stämpel.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
