Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett foster i sin moder. — Att mjödsaften i världsträdet gaf
upphof åt honom säger äfven en annan persisk tradition. En
nordisk i Völsungasaga berättad arfsägen förmäler, att en
drottning icke kunde föda barn, innan hon ätit ett äpple,
som Frigg sände henne från Valhall, hvaröfver ju världsträdet
breder sina fruktbehängda grenar (Fjölsvinnsm.).
6.
DE TRE UNDERJORDSKÄLLORNA.
13) I den nordiska mythologien äro, som bekant,
världskällorna tre: Hvergelmer den nordliga, Mimers brunn den
mellanliggande, Urds brunn den sydliga, och världsträdet har
med hvar sin rot skjutit upp ur dessa vatten.
Alla tre innehålla safter behöfliga för världsträdet; men
Mimers källa, den mellanliggande, har alldeles särskilda
egenskaper: det är i hennes djup det underbara mjödet upprinner,
som gudarne eftertrakta och som ger dem kraft att fullgöra
storvärk, mjödet, som innehåller skaparkraften, visdomen och
hänförelsen.
Mjöd uttryckes i Rigveda dels med madhu (samma ord
som mjöd), dels och allra oftast med soma (samma ord som
det ofvan omtalade iraniska homa), dels äfven med
sammansättningen somamadhu, och någon gång äfven med amrita,
hvilket antages vara samma ord som ambrosia. Madhu har
den tvefaldiga betydelsen af mjöd och honung och har hos
Rigveda-arierna såväl som hos germanerna betecknat en
honungsmakande eller honunginnehållande dryck. Detta
belyser ytterligare den för germanerna och deras asiatiska
fränder gemensamma föreställningen om världsträdet som ett
mjödträd, ett homaträd, hvilket på samma gång bär frukter,
hvaraf honungsätande fåglar njuta, och låter »i dalar» drypa
en morgondagg, som är honungsdagg.
De tre världskällorna återfinnas i Rigveda som de tre
somakällorna, »soma’erna», såsom de kallas i Rigv. IX, 46, 2.
I Rigv. V, 29, 8 omtalas de som de tre somadammarne. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0019.html
