Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rigv. VIII, 7, 10 liknas de vid cisterner och bära särskilda
namn, den mellersta ett, som angifver att hon är en
visdomskälla. I Rigv. IX, 108, 9 jämföras de med tunnor, af hvilka
en är »den mellanbelägna». Deras trehet angifves på flere
sätt; soman är den trefaldiga (tridhâtu); hon har »tre
bostäder» IX, 103, 2 och nedflyter från tre högslätter VII, 37, 1.
Två af soma’erna innehålla »brusande vatten», en
uppgift, som påminner om den nordliga världskällans namn i
Grimnersmal: Hvergelmir, »bruskittel». Uppgiften
förekommer i Rigv. X, 27, 3: »två af de tre föra brusande vatten».
Den tredje omtalas i Rigv. VII, 47 som källan Id, »den
mjödrikaste», inneslutande »hundrafaldig rening», egande
»gudomlig natur» och varande en lust för gudar och gudinnor.
Likheten med Mimers källa är här påfallande.
14) Dessa heliga »vatten» äro samlingsplatser för
apsaras’erna, den indiska mythologiens vattendiser och svanemöar.
I Urds källa simma de svanar, som äro alla svanars
stamföräldrar. Rigv. IX, 46, 2 säger, att soma’erna äro »prydda
som en maka, ägande ett rikt arf». Äfven i germaniska
mythologien ha åtminstone två af källorna omtalats som sköna,
Mimers och Urds, och minst en af dem är prydd med en
sjufaldig guldinfattning (Unders. i germ. M. I).
15) I den iraniska mythologien äro världskällorna
likaledes tre. Oftast nämnes endast Vourukasha som den stora
underjordiska vattensamlingen; men namnet Vourukasha har
en tvefaldig användning, betecknande än en af de tre källorna,
den mellersta och förnämsta, än åter samtliga tre. Så i
Vendidad farg. V, där Vourukasha identifieras med »de tre Hvápa»,
kring hvilka alla de träd Ahuramazda skapat sägas växa i
yppigaste rikedom. Ännu Bundehesh vet, att Vourukasha
sammanhänger med två andra källor eller brunnar; när hon
uppräknar (kap. 22) »de haf eller sjöar, som den heliga skrift
(d. v. s. Avesta) kallar brunnar», säger hon, att bland dem
finnas två, som äro »förenade med Vourukasha.»
Mytherna om världsträdet och dess tre underjordskällor
leda, såsom man af det ofvanstående finner, sin härkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
