Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har under språkets inverkan[1] blifvit den förherrskande hos
germanerna, där hon är en soldis, dotter af Mundelföre,
världskvarnens skötare. I Rigveda är den kvinliga
uppfattningen af solen representerad af soldisen Sûryâ, hvilken i full
öfverensstämmelse med den germaniska mythologien är dotter
af världskvarnens skötare Savitri (Rigv. X, 85, 9; jämför
Atharvaveda VI, 82, 2; XIV, 2, 30).
51)Solskifvan som sådan kallas »den eviga ordningens
hjul» (Rigv. I, 164, 11), det oupphörligt rullande (Rigv. I,
164, 2), hvars »axel aldrig upphettas eller förbrinner» (Rigv.
I, 164, 13). I den nordiska poesien har solskifvan kallats
»fagert hjul» (Allvism. 16), likasom också månen »hvälfvande
hjul» (Allv. 14). Till hjulet förestälde man sig en för
människoögon osynlig förspänd vagn, hvari soldisen far sin
föreskrifna väg. Den omständighet, hvarpå Rigveda hänvisar,
att »axeln aldrig upphettas eller förbrinner» eller att hästarne
och soldisen kunna uthärda hettan, förklaras i den nordiska
mythologien genom särskilda å hästar och vagn anbragta
mekaniska inrättningar (bälg och sköld, Grimnersmal 37, 38).
52) Solens och månens banor i rymden äro omgifna af
försåt. Vidundrens starkaste åtrå är att bemäktiga sig dem
och beröfva gudarnes skapelse ljuset. Det är i synnerhet två
vidunder, som eftertrakta sol och måne. Det ena kallas i
Rigveda dels ljusröfvaren (svarbhânu), dels rägnröfvaren
(svavrishti), och har vid ett tillfälle så förmörkat solen, att
»varelserna voro som en förirrad, okunnig om näjden»,
Rigv. V, 40, 5. Det andra vidundret är Raha, omtalad i
Atharvaveda XIX, 9, 5 som sol- och månslukare; åtminstone
det ena af dem uppträder som ulf, vrika. (Jämför
Darmesteter till Rigv. VIII 55, 8.) I Grimnersmal 39 äro samma
odjur ulfvar med namnen Skoll och Hate, son af Hrodvitner.
Den senare skall i trollham sluka månen kort före
världsförstörelsen. (Jämför Grimn. 39 med Völ. 39.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
