Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt världen de heliga sångerna, är den naturlige fienden till
druh’en såsom trolldomssångernas upphof; han uppmanas att
tillbakakasta de onda besvärjelserna på den, som nyttjar
sådana (Rigv. X, 182, 1), och att slå druh’en (Rigv. II, 23, 17).
Samma uppmaning ställes till Brihaspati under hans andra
namn Soma och till Indra i Rigv. VII, 104, 7, där
emellertid ordet druh nyttjas i pluralform och afser trollkvinnor i
allmänhet, den egentliga Druh’s efterföljerskor. Fiende till
druh’erna är naturligtvis äfven Agni (Rigv. I, 127, 2), enär
det är han, som fört till människorna den heliga elden och
den sanna religionen och lärt dem offertjänsten och
offer-hymnerna. I Rigveda I, 32, 9 är Druh omtalad under
epithetet Dânu (strid ström), och man får där veta, att hon är
moder till den store ormen Vritra, den förskräckligaste bland
demonerna, Rigvedamythologiens midgards-orm. I germaniska
mythologien ger den brända Gullveig-Heidrs halfsvedda hjärta,
sedan det slukats af Loke, upphof åt midgardsormen och
andra demoner. Med Druh’s epithet Dânu kan man jämföra
boða, femininform till boði, strid ström, i Gullveig-Heidrs
binamn Aurboða och Angrboða.
Med ordet druh står det gammalsaksiska bi-driogan,
bedraga, det nytyska trügen i frändskapsförhållande, och det
har äfven på germanisk mark haft en mythisk betydelse, som
ännu framskymtar i gi-drôg, getroc trollskepnad, irrbild,
spökelse.
87) Gullveig-Heidr blir af gudarne tre gånger bränd.
Redan i Rigveda är förbränningen det straff, som anses
särskildt tillämpligt på trolldomsutöfvare (R. X, 118, 8), och i
alla mystiska handlingar spelar redan i Vedatiden tretalet
en roll. Vid offren inrättades tre härdar och tändes tre eldar
(Ludvig III, 354 ff.). De ursprungliga, af Ormuzd skapade
eldarne voro enligt Bundehesh (40, 41) tre. Om guldet som
lämnat sitt bidrag till den tre gånger födda häxans namn
Gullveig, möjligen äfven till hennes namn Aurboða, där aur
kan sammanhänga med eyrir och aurum — heter det,
underligt nog, i Atharv. V, 28, att det haft en trefaldig födelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
