Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemulsman, från hvilken den romerske häfdatecknarens
skildring af harierna ytterst kommit, har helt troskyldigt berättat,
att längst i öster bakom den sveviske bärgsryggens höga toppar
och djupa skogar öppnar sig vägen till de riken, där såväl
salige döde, elysii, som också andre döde, inanimi, vistas,
samt att ur någon af dessa regioner spökhärar, skaror af
harii, stundom uppstiga och nattetid utbreda skräck och fasa.
Och enär hemulsmannen ansett dessa elysii, inanimi och
harii för lika värkliga väsen och deras bostäder för lika
värkliga trakter, som de stammar och de trakter, som förefunnos
på den hitre sidan af bärgskedjan; så har den romerske
spörjaren uppfattat desse elysii, inanimi och harii som värkliga
germanstammar och gjort deras infernus aspectus till en
maskerad och deras nattliga uppträdande till en krigslist.
Denna lösning af problemet bestyrkes af själfva namnet
harius, som vi ännu ha kvar i dess mythologiska betydelse
af stridsman från de dödes värld, nämligen i
sammansättningen ein-heri, ein-herjar, döde hjältar, som upptagits i
Asgardsborgarne, i hvilken sammansättning det prefigerade ein
ger åt heri en förhöjande och på samma gång förädlande
betydelse, som det motsvarande harius ensamt för sig icke
ägt. De harier Tacitus’ sagesman omtalat hafva tydligen icke
varit Valhallsskaror, utan spökkämpar, sådana Atharvaveda
omförmäler, och hvilkas tillvaro äfven i germanernas phantasi
bestyrkes af flere intyg, bland annat af sagan om
hjadningarne, Hedinskämparne, hvilken härflutit ur mythen.
Till samma kategori som Elysii, Inanimi och Harii
hör nu enligt Tacitus’ sagesman ett fjärde folk, som han
kallar Nahanarvali eller naharvali. Nahanarvalerna utgöra
bredvid dem en »civitas» och innefattas med dem under
lygiernas namn. Redan ur methodologisk synpunkt föreligger
då en stark anledning att betrakta äfven nahanarvalerna som
ett till det germaniska dödsriket hörande folk. Deras namn
och de underrättelser Tacitus meddelar om dem ger åt denna
methodologiska anledning ökad vigt.
Hvad namnet vidkommer är det tydligen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
