Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hennes syster måndisen Sinhtgunt i Merseburgformeln
uppträdde i skyddsvakten kring den hotade ljus- och
sommarguden.
Den situation, som i Merseburgformeln framställes, inbjöd
vidare till det antagande, att Sihntgunt red Balder närmast,
när olyckan med hans häst inträffade, och att hon
fördenskull nämnes främst bland dem, som sökte bota skadan;
därefter kommer hennes syster; därefter systerparet Frigg och
Fulla, samt slutligen Oden, hvilken såsom »galdrens fader»
och innehafvare af de mäktigaste besvärjelserna lyckades
upphäfva ett af Jotunheims trollkonster frammanadt ondt,
mot hvilket gudinnornas galdersånger visat sig vanmäktiga.
Från denna synpunkt kunde det än mindre komma i fråga
att identifiera Merseburgformelns Balder med Oden. Ty
hvarför skulle samtliga gudinnorna framkallas, för att bota Odens
häst, som han själf var närmast och bäst utrustad att
helbrägdagöra? Att Balder själf ej förmådde läka sin gångare
hade ju sin naturliga förklaring däri, att han var »feigr»
och enligt Saxo led af förtvining, innan döden drabbade
honom.
Hvad slutligen vidkom den jämförelse Bugge uppstält
mellan Merseburgspråket och de två småländska formlerna,
så voro de visserligen till idéen beslägtade med hvarandra.
Men däraf följde icke, att de från början afsett en och samma
mythologiska tilldragelse. En folksägen kunde ju hafva
berättat, att Oden, då han var ensam ute på en ridt, fick sin
häst Sleipner ledvrickad, men red honom i led igen, och från
den kunna de småländska formlerna härstamma. Under
sådana förhållanden vore det en vansklig sak att från dem
draga den slutsats, att Oden äfven i Merseburgformeln är
den, hvars häst ledvrickas, ehuru hästens ägare här kallas
Balder, ett namn, som i intet tyskt språkmonument begagnas
appellativt, och ehuru de ofvan påpekade inre kriterierna tala
för att denne Balder är densamme som den nordiske.
I Tidskrift för Landsmålen har Axel Koch offentliggjort
en uppsats, dagtecknad Lund i Maj 1887, som är af särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
