Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att värsen var ett svar från hans skaldevän beträffande
missionären. En sådan försiktighet från Ulf Uggesons sida var
icke opåkallad, ty någon tid därefter vordo både Thorvald
Veile och Vetrlide dräpte af Thangbrands medhjälpare
Gudleif Areson, emedan de, efter hvad som påstås, skulle hafva
diktat nidkväden om Thangbrand.
Värsens enkla prosamening är: »Jag vill ej göra något
med anledning af Thangbrands gudasmädelser, ehuru en
trogen vän sänder en begäran därom.»
Den senare delen af svaret: »ehuru en trogen vän
sänder en begäran därom», är affattad utan poetiska
omskrifningar och utan all tvetydighet. Orden äro helt enkelt: þót
(ehuru) sannreynir (en trogen vän) sende boþ (sänder
begäran).
Början af hufvudsatsen är: tekkat ek »jag tager icke i
med» eller »jag uppträder ej emot». Därefter uttrycker skalden
i en omskrifning hvem det är eller hvad det är, som han ej
vill taga i med eller uppträda emot. Omskrifningen är sunds
hárbarþs tannahvarfs vélfjarðar hleypiskarfr, och det är
i denna omskrifning han ådagalägger sin poetiska fyndighet
och på samma gång hemligt inlägger Thangbrands namn.
Omskrifningen talar om en »sundets Harbard», sunds
hárbarþr. Harbardsljods Harbard står, som vi veta, vid ett
sund, hvars färjeman han utgifver sig vara, och det är öfver
sundet hans mun utsänder lögner och smädelser mot Thor.
Omskrifningen fortsätter med denne Harbards tandgård,
d. v. s. mun: sunds hárbarþs tannahvarf. Munnen är
öppen och liknas vid mynningen af en fjärd: sunds hárbarþs
tannahvarfs fjörþr. Denna mynnings fjärd flödar af lögn
och gyckel: det är en vélfjörþr: sunds hárbarþs
tannahvarfs vélfjörþr. Öfver lögn- och gyckelfjärden låter
skalden en skarf, en för sitt obehagliga skrik bekant och benämd,
i sund och fjärdar sig uppehållande gåsfågel (graculus carbo),
skjuta fart mot andra sidan af sundet. Det är en sunds
hárbarþs tannahvarfs vélfjarþar hleypiskarfr. Därmed är
omskrifningen utförd. Skarfven, som ilar ut öfver den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
