Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra färder genom rymden; Beaduhild själf är ju en nattdis.
Om skäran får användas af Nare-Nidhads kvinnor, är det ju
således möjligt för dem att afskära blodshämdstråden, som
för Vidga utspännes »under månens sal». Detta dock på
det vilkor, att det är Svipdag, som öfverlämnar skäran, ty
detta öfverlämnande innebär, att han, Valands brorson, åtager
sig hämden för Valands död och befriar Valands son från
denna skyldighet. Någon af Valands närmaste måste ju
ovilkorligt åtaga sig den.
Af Saxo och af Romund Greipssons saga erfar man, att
det var månguden och luftkretsens väktare, hos Saxo kallad
Gevarus (se Unders. i germ. Myth. I), i Romunds saga Måne
karl, som satte en hjälte i stånd att bemäktiga sig mythens
ryktbaraste svärd, som där skildras så, att intet tvifvel kan
råda om, att det är Valandssvärdet, som menas. Helt visst
stå dessa berättelser i ursprungligt sammanhang med den om
huru Svipdag fick månskäran, för att öfverlämna den till
Sinmara.
Det bör anmärkas, att Vidofner säges vara betryckt öfver
Sinmaras sorg, och att borgen, där Menglad bor, säges sedan
länge skälfva på vapnets udd. Det följer af dessa
upplysningar, att borgens innevånare icke anse sig och världsordningen
ännu tryggade, ehuru den onde smeden blifvit beröfvad sitt
vapen, och ehuru Sinmara förvarar det gömdt i något, som
kallas »det vattenbegärliga karet med nio njarðar-lås». Så
länge svärdet bevaras af henne, finnes det ju ingen säkerhet
för att moderskärleken ej skall segra och i den afgörande
stunden räcka åt Vidga hans faders svärd till kamp mot
gudarne. Desses oro kan icke häfvas förr än Svipdag och med
honom hævateinn kommit inom Asgårds vallar.
Hvad det »vattenbegärliga karet (sægiarnker) med de
nio njarðar-låsen» vidkommer, tror jag, att därmed menas
världsträdet, som nere i underjorden och vid världskvarnen,
där mötet mellan Sinmara och Svipdag äger rum, suger sin
näring ur världskällorna. De nio njarðar-låsen förmodar jag
afse världsträdets nio årsringar, svarande till de níu íviði,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
