- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
431

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betraktade och tillbedda som värkligt personliga makter, som ha
sina personliga öden, sina individuella karaktärer, och, när
de tillika ha en naturmythisk betydelse, ha det som
frambringare eller behärrskare af vissa naturföreteelser, men ej
som språkliga personifikationer af dessa. Fördenskull faller
det väderleksmythologerna aldrig in, att när Agni omtalas som
ett öfver oceanen kommet barn, hvilket bringar människorna
elden, religionen och kulturen, man har att uppfatta detta så,
att hans tillbedjare värkligen trott honom ha varit ett öfver
oceanen kommet barn, som blifvit mänsklighetens
kulturbringare, utan han behandlas så, som om han endast och
allenast varit blixten, som genom »lufthafvet» kommer ned
till jorden. Med andra ord: den meteorologiska
»mythologiens» idkare hafva aldrig tagit på allvar, att mytherna,
sådana de redan i prehistoriska tider gestaltat sig och sådana
de föreligga i den älsta literaturen, äro gudasagor, episka
produkter, berättelser om gudarnes frändskapsförhållanden,
deras karaktäristiska egendomligheter, deras verksamhetssfärer,
deras strider för världens värnande mot demonerna, deras
ingripande i det af dem skapade och beskyddade
människosläktets öden, deras umgänge med urfäderna o. s. v. Det
har fördenskull ej heller fallit dem in att beakta de många
intyg, som i de ariska mytherna själfva föreligga om ett episkt
sammanhang dem emellan, samt att undersöka, huru långt
detta samband sträckt sig. Dessa förete i episkt afseende
begynnelspunkter och slutpunkter. Begynnelsepunkterna äro
chaos, kosmo-theogonien, och människoskapelsen.
Slutpunkterna äro världsförstörelsen och världsförnyelsen. Mellan dem
förläggas stora tilldragelser i guda- och människovärlden:
kulturens uppkomst, strider mellan ordningen och oordningen,
mellan det goda och det onda, mellan de heliga krafterna
och trolldomen. Man borde väl då ha frågat sig eller, rättare,
frågat mytherna själfva, om dessa tilldragelser varit kausalt
förknippade och bildat en kedja eller icke. Men denna fråga
har af natyrmythikerna aldrig blifvit uppstäld. Hon skulle
stört deras cirklar, ty den obesvärade frihet hvarmed de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free