Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med den nordiska gudaläran notoriskt obekant man, och
otillförlitlig till och med i ämnen, som legat honom i tid och
rum närmast, föredrages framför den nordiska sången
Skirnersmal vid bedömandet af frågan huru de nordiske hedningarne
förestält sig Fröj. Adam hade hört, att en i Upsala tempel
befintlig bild, som förestälde denne gud, var utrustad med priap.
En författare drager häraf den slutsats, att Skirnersmals
skildring af Fröj som en till den sköna Gerd trängtande yngling
måste vara oriktig, ty huru kan ett folk, som på sådant sätt
framställer en gud, ha trott samma gud vara bekajad med en så
ideal och högciviliserad krämpa som kärlekstrånad!
Djurpsykologen vet, att hästar och hundar kunna förtvina af trängtan
till ett väsen, som de sakna; folklore’isten har bland
naturfolk, stående på en låg trappa af mänsklig odling, upptäckt
sagor om huru älskande längta när de icke få hvarandra;
indologen vet, att de ljufvaste kärleksskildringar diktats bland
lingamdyrkare; kulturhistorikern vet, att Selene-Dianas
trängtan till Endymions läppar icke hindrade, att hon i ett
helleniskt tempel framstäldes med många spenar, att man i andra
helleniska tempel hade högst egendomliga gudabilder, som
på intet sätt påminna om den grekiska anthologien, samt att
man i romerska trädgårdar hade Priapbilder ända in i 4:de
århundradet efter Kristus, i trots af all den förfinade
kärlekstrånad, som Virgilius, Ovidius, Tibullus och Propertius
besjungit. Men man kan än i dag upphöja sig till domare i
mythologiska spörsmål, utan att hafva beaktat detta.
Är den historisk-mythologiska kritiken af källskrifterna
på logiska grunder genomförd — de grundsatser denna kritik
har att följa äro framstälda af Wundt, Methodenlehre s. 534 ff.
— så har man att skrida till sakanalys af alla ställen, som
kräfva en sådan, samt till en jämförande sammanställning af
alla de fakta, som de olika källorna förtälja om samma
mythologiska tilldragelse, samt att utdraga resultaten med ständig
hänsyn till de utslag, som den historiska kritiken gifvit af
ställenas inbördes värde.
Sedan denna process blifvit genomförd, är det tid att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
