Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sibyllan på ett klart, tydligt och inlysande sätt (σαφως και
φανερως)[1] förkunnar Guds enhet och hans sons frälsningskall
och underbara gärningar; då kyrkofadern Theophilus säger,
att sibyllans profetior samklinga[2] med de hebreiske
gudsmännens; när författaren till företalet i Codex Vindobonensis
yttrar, att hon siat med genomgående tydlighet (τρανως)[3]
om Jesu Kristi köttsanammelse, födelse af en ren jungfru,
undervärk, lidande, uppståndelse och återkomst att döma
lefvande och döde, samt i öfrigt om hvad de mosaiska böckerna
och profeternas skrifter innehålla om världens och människans
skapelse m. m.; när vår tids, jämte Friedlieb, förnämste
sibyllinforskare Alexandre förklarar, att de af kristne författade
eller öfverarbetade sibyllinska böckerna äro på det mäst
öppna sätt kristna (apertissime christiani)[4], — så är detta
fullkomligt sannt, ehuru det står i skarpaste motsägelse till hr
Bangs påstående. Vill hr Bang invända, att han ju
medgifvit, att sibyllan ofta faller ur den roll han tillskrifvit henne,
så hafva vi redan ofvan besvarat denna invändning och skola
ytterligare göra det genom att visa, huru de förnämste
sibyllinförfattarne införa henne på scenen och låta henne börja sin
»roll».
Sin inledningssång begynner sibyllan med följande ord:
Hvarför, I dödliga mänskor, I köttsliga intiga väsen,
Hvarför förhåfven I er och sen ej till målet för lifvet?
Båfven I ej för Gud och frukten allas er höfding,
Honom, den högste, som all ting vet och ser och bevittnar,
Alltets skapare, alltets beskärmare, honom som nedgöt
Anden den ljufve i allt och till mänskornas ledare gjorde?
En är Gud, en ende år Gud, oändlig och evig! (Inledn. v. 1 ff.)
Börjande från det första släktet af dödliga mänskor,
Skall min siande sång förkunna allt till det sista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
