Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Völuspaskalden hafva påträffat i Orac. Sib. VIII, 81 ff., där det
talas om en »efter Elementernes Oprör» på böljorna
kommande elddrake. Af orden »efter Elementernes Oprör» skulle
läsaren kunna draga den slutsats, att ifrågavarande drake
uppträdde vid själfva världsupplösningen, spelande där en
roll, som i någon mån kunde påminna om Midgardsormens
och dödsskeppets. Detta är dock icke förhållandet. Sibyllan
i bok VIII delar den långt efter Neros död allmänt gängse
tron, att denne käjsare, som enligt Uppenbarelseboken är
antikrist, syndens människa, icke är död, utan döljer sig i
Asien, för att en gång återvända och på nytt varda herre
öfver den romerska världen, och hon, likasom andre kristne,
väntar därutinnan ett af de bebådade tecknen till de yttersta
tidernas inträde. Hon förutsäger (v. 71), att »den flyktige
modermördaren» skall återkomma, och låter (v. 89) bildligt
förstå, att han skall komma öfver hafvet med en flotta till
Italien, »som en eldbärande drake med fyld buk», hvilken
skall tukta Roms barn. Därefter förutspår hon hungersnöd
och inbördeskrig såsom tecken till världens förestående slut.
Många händelser, förutsagda i värserna 92—168, skola dock
dessemellan tilldraga sig. Det är således en tillsats af hr
Bang själf, att draken skulle uppenbara sig först efter
»Elementernes Oprör». Jordbäfningar omtalas visserligen såsom
bebådande Neros återkomst; men om jordbäfningar äro
liktydiga med »Elementernes Oprör», så är det ett »Oprör», som
existerat under jordklotets hela tillvaro. Efter denna
upplysning torde våra läsare finna likheten mellan Midgardsormen
och den neroniske draken vara mer än långsökt.
Men hvar finns i sibyllinerna parallelen till glansstycket
och hufvudstycket i Völuspa, den storartadt och
oöfverträffadt skildrade sista striden mellan det godas och det ondas
makter? Det är så långt ifrån att någon motsvarighet härtill
är att uppspåra i Oracula Sibyllina, att man tvärt om icke
utan förvåning måste iakttaga, att samtlige författarne till
dessa böcker likasom uppsåtligt undvikit att begagna sig af
de material, som nya testamentet värkligen erbjuder till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
