Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att med dem beteckna furstar, anförare, folk och länder.
Väduren, läjonet, skorpionen, vågen, kusken, draken, ormen,
örnen, bägaren m. fl. hafva roller att utföra i hans
allegoriska skildring af Britanniens framtida öden. Vid ett tillfälle
(§ 129) förkunnar Merlin, att oxen skall genomtrampa
läjonet (leonem percutiet taurus), samt att den som i
skördeanden bär skäran skall ställa sig in under läjonet
(supponetur leoni in messe falcifer). Tabellen[1] visar oss oxen
stående öfver läjonet, samt skorpionen, skördeandens och
höstens fasta tecken, stäld under detsamma. Bärare af skäran
kallas skorpionen för sin böjda gaddbeväpnade svans. Skäran
bär han ännu i den figur, hvarmed nutidens astronomiska
värk beteckna honom.
Vår tabell åtnöjer sig icke ens med dessa anspråk. Han
vill göra oss troligt, att Galfrid begagnat honom i en alldeles
speciel punkt, lånat af honom en åskådligt målande
enskildhet, som har sitt intresse för stjärnbildfigurernas historia.
Då nämligen Galfrid låter Merlin förutsäga, att oxen skall
genomtrampa läjonet, så tillägges, att han skall göra det
med sin högra fot (leonem dextro pede percutiet taurus).
Tabellen[1] visar oss, att om oxen skall utföra denna bragd,
måste det ske med högra foten, ty den vänstra har en
liggande inåt böjd ställning.
Detta noggranna sammanträffande kräfver några
upplysningar om vår tabellfigurs ålder och anor. I likhet med sina
kamrater inom djurkretsen är han troget aftecknad ur en
paleotyp, tryckt år 1492 af Erhard Ratdolt i Venedig,
sedermera i Augsburg. Paleotypen är tryckt efter ett astrologiskt
manuskript, författadt af den på sin tid ryktbare Guido
Bonatti, född omkring år 1230, professor vid universitetet i
Paris, slutligen fransiskanmunk. Vi hafva jämfört
paleotypens tabellfigurer med andra, som förekomma i gamla
astrologiska värk, och funnit dem utförda efter samma mönster.
Att detta mönster upptogs under medeltiden af släkte efter
släkte, är icke förvånande, enär, såsom längre fram skall visas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
