Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande källor, som gåfvo upphof åt befruktande
bäckar. Han dyrkade icke dessa föremål, han
betraktade dem icke som fetischer; men de grepo hans
känsla med intrycket af en i naturen flödande
hemlighetsfull och högre makt, och äfven om han hyste
sina tvifvel, älskade han likväl tro, att dessa i
naturen sig uppenbarande vårdtecken af det gudomliga
lifvades och skyddades af medvetna personliga väsen,
utflöden af denna gudom, osynliga genier, som i sin
karakter och tysta verksamhet voro en spegel af den
heliga platsens eget skaplynne. Många landtliga
altaren från romartiden hafva blifvit funna, som bära
inskriften: helgadt åt ställets genius. — Som vi veta,
hyste äfven våra egna nordiska förfäder samma tro.
I en afhandling »Om den klassiska forntidens
uppfattning af naturens skönhet» gör professor
Lysan-der i Lund samma åtskillnad mellan den antika och
den moderna naturåskådningen. Äfven enligt hans
åsikt beror denna skillnad väsentligen därpå, att
hos grekerna och romarne hade naturen en andel i
det gudomliga, en andel, som sedermera blifvit henne
beröfvad. Men han bestämmer detta ännu närmare
så, att den moderna tidens människor skilja mellan
organisk och oorganisk natur, mellan lefvande och
död natur — en skillnad som grekerna och rotnarne
icke gjorde, emedan de ansågo, att lifvet, ehuru i
olika gradationer, sträcker sig genom allt som är —
emedan de i själfva verket ansågo lif och tillvaro
för ett och detsamma, döden och förgängelsen endast
som förvandlingar af lifvets och tillvarons former.
Och han anmärker med anledning däraf: »Hvar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
