Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en naturåskådning hvilar ytterst på den föreställning
man hyser om utbredningen i naturen af lif och
ande. Med andra ögon se vi naturen, om vi tro
henne vara död än om vi anse henne lefva. Helt
olika varder vår naturförnimmelse, om världen ter
sig för oss som en lek af blinda krafter eller vi se
en tanke, medvetet eller omedvetet, lif va allt; om
ett enda väsentligt lika lif, hvaraf allt är delaktigt,
fastän efter en olika graderad skala, synes oss
genomströmma det hela, eller den likhet vi öfver allt
varsna endast får gälla som en drömd
öfverensstämmelse.» För Lysander är det således den skarpa
gränslinie, som dragits mellan det materiela och det
immateriela, det liflösa och det lefvande, som
kännetecknar de senare århundradenas naturuppfattning
i motsats till den grekisk-romerska. Allra skarpast
vardt denna gränslinie dragen genom den franske
filosofen Des Cartes, och ehuru man skulle tro, att
filosofernas åsikter icke tränga långt utanför de
lärdes kretsar, så är det dock förhållandet, att de sippra
ut genom tusen osynliga öppningar till det allmänna
föreställningssättet och varda bestämmande för detta.
Men långt innan Des Cartes gjorde naturen till
en andelös mekanism, hade en annan på
naturuppfattningen inverkande åtskillnad gjort sig gällande,
nämligen skillnaden mellan nådens rike och naturens
rike, en skillnad, som likaledes var för de antika
folken främmande. Denna gränslinie är uppdragen
icke af filosofien, utan af kristendomen, som
uppfattar naturen såsom meddelaktig i det ur syndafallet
flytande fördärfvet i den andliga världen. Helt visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
