Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statiken och dynamiken, samt gjordt ansatser äfven
till botaniska, zoologiska och antropologiska studier.
Hvarför höll den antika världen efter fullbordandet
af dessa storverk plötsligen inne? Hvarför fortsatte
hon icke p& naturforskningens bana? I en
kommande föreläsning torde jag få tillfälle till att gifva
en förklaring på detta plötsliga stillastående, en
förklaring, som skall i någon mån rättfärdiga de antika
mytfiendernas påstående, att deras religiösa sagor
utgjorde hinder för vetenskapens framsteg.
Nu har jag att öfvergå till en annan anklagelse
som myternas fiender gjorde emot dem. Dessa
gudasagor, ropade de, äro osedliga och verka till
osedlighetens främjande. De tillägga gudarne mänskliga
svagheter och mänskliga lidelser. De låta gudarne
själfve på skamligaste sätt bryta emot moralens lagar.
Hvar finns den skurk, som icke kan åberopa
gudar-nes onda föredömen till ursäkt för sina egna laster
och sina egna brott? Bröt icke Jupiter äktenskapets
lagar? Var icke Mercurius en tjuf?
Man har i våra dagar velat förneka, att myterna,
ehuru deras yta ofta är slipprig, skulle haft en
sådan osedliggörande verkan, som den antika
hedendomens rationalister tillskrefvo dem. Man har
anmärkt, att alla religioner mer eller mindre förete
liknande bräckligheter, utan att för den skull verka
demoraliserande. På religionens område, har man
sagt, förekomma ständigt företeelser, som synas stå
i strid med all psykologisk erfarenhet och likväl
äro verkliga. Judarne vörda ju patriarken Abraham,
ehuru bibeln framställer honom som lögnare inför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
