Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idealmänniska ännu aldrig funnits, så är det likväl
hvarje god stridsmans plikt att hoppas på hans
ankomst, på företeelsen i kött och blod af den
människa, som är mänsklighetens fullkomliga urbild. Det
är ju som om vi i dessa ord hörde från den
romerske hedningens läppar en profetia om Kristus 1
Till-ochmed korset saknas ej i taflan som Senecas
fantasi målat, ej heller den korsfästes bön om förlåtelse
för sina fiender. När Seneca skref detta, hade Jesus
af Nasaret redan lidit på korset, och Paulus, hans
apostel, hade i Korint redan stått som anklagad
inför Senecas ädle broder, Gallio, samt blifvit af
honom frikänd och lössläppt ur fängelset. Det är svårt
att värja sig för den föreställning, att icke Seneca
skulle hafva erfarit något om kristianernas tro, att
en idealmänniska verkligen kommit i kött och blod,
lidit korsets död och på korset bedt för dem som
räckt honom lidandets kalk. Det är svårt att
tillbakavisa föreställningen, att icke Seneca kan hafva
haft i minnet hvad han härom hört, när han
ned-skref dessa nu citerade ord. Men å andra sidan är
det lika visst, att idéen om en idealmänniska hade
sedan århundraden existerat inom den stoiska skolan
i gestalten af den fullkomlige vise, samt att de i
början sträfva och stolta dragen af denne vise hade
efter hand förmildrats och fått uttrycket af en karakter,
som är sträng endast mot sig själf och har kärlek
till och medlidande för alla andra.
Härmed har jag i korthet antydt beskaffenheten
af det religiösa arf, som den grekiska filosofien hade
anförtrott åt det cesariska Roms bästa krafter att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
