Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem, som först hörsammade denna kallelse, var den
store matematikern Euklides. Han anlände till
Alexandria omkring år 300, således blott några få år
efter att Demetrius Phalereus, fördrifven från Athen,
sökte skydd hos sin vän, den egyptiske konungen,
och föreläde honom sin gigantiska plan till en
världs-akademi för alla andliga riktningar, för alla
vetenskaper och litterära sträfvanden.
Om Euklides’ lefnad känner man i öfrigt mycket
litet. Enligt källor, som ännu förelågo hans arabiske
öfversättare, var han född i Tyrus. Hans
kunskaps-begär förde honom som yngling till Athen, där han
anslöt sig till Platos filosofiska skola.
Denna var, som bekant, tillika en skola för
matematiken. Redan denna skolas glansomstrålade mästare
och grundläggare, Plato själf, hade gjort matematikens
studium till en förutsättning för filosofiens. Studiet
af den förra var ju mer än något annat ägnadt att
inskärpa hvad ett strängt logiskt resonnerande från
klart framlagda premisser med skarpt definierade
termer vill säga. Fördenskull stod öfver dörren till
Academia, där Plato och hans efterföljare
undervisade, den berömda inskriften: »Ingen i geometrien
okunnig må inträda i mitt hus!» Fördenskull
bortvisade platonikern Xenokrates en i matematiken
okunnig åhörare af sina föreläsningar med orden: »gå
härifrån, ty du har icke inöfvadt handgreppen, hvarmed
filosofien låter taga sig.» Man skulle hafva öfvat sin
logiska förmågas muskler bland matematikens
gymnaster, innan man fick inträda i filosofiens tempel, där
tillvarons djupaste gåtor förelågo till undersökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
