Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana satser kunde med logiken som ledarinna och
konstruktionen som tjänarinna hänföras tillbaka till
den i axiomen liggande, på storhetsförhållanden
till-lämpade tankelagen. De fingo icke lära den
teoretiska bevisningens konst, emedan efter all anledning
egypterna själfva aldrig känt något behof af att
öfva den konsten, utan åtnöjt sig med den praktiska
bevisning, som ligger i ögonens vittnesbörd. Med
andra ord: af egypterna fingo grekerna till låns
måhända en hel mängd erfarenhetssatser, men icke ett
spår af matematisk vetenskap. De fingo till låns en
mängd praktiska rön, — och hvad som specielt
kännetecknar den grekiske anden är nu just det, att
dessa praktiska rön, i stället för att endast göras
fruktbara för deras snickare, stenhuggare,
byggmästare och landtmätare, gjordes till frågor för deras
forskande ande, vordo till eggelsemedel för detta
något i vårt inre, som gör att barnen ständigt fråga
hvarför, och som gjorde, att detta helleniska folk,
hvilket i sin första historiska tid framträder just
med det älskvärda, intelligenta frågvisa barnets
skaplynne, också med afseende på dessa erfarenhetsrön
frågade sitt hvarför och icke ville gifva sig ro, innan
frågorna vordo besvarade.
Karakteristiskt för förhållandet mellan de
grekiske lärjungarne och de egyptiske lärarne är elt
yttrande, som en af de senare fällde om de förre:
vi egypter äro gamle män, I greker ären gossar. I
känslan af sin värdighet som medlem af ett folk,
som hade årtusendens kultur bakom sig, såg
måhända den gamle egyptiern i dessa besvärande frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
