Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, och ingen egyptisk man lärer vedervågat att
vilja anses visare än dessa böcker eller kunnigare
än de bortgångna släktena, de vördade fäderna.
Hvad som gick an på deras tid, borde gå an för
alltid, och hvad de åtnöjt sig med, därmed borde
också deras ättlingar finna sig belåtna. Bördan af
en flere årtusenden gammal förstenad kultur vägde
tungt på egypternas skuldror och beröfvade den
egyptiska anden hans fria rörelse och den
spänstighet, som kräfves för att främja en vetenskap och
finna nya sanningar. De voro praktici; grekerna
åter teoretiserade. Fördenskull kunde också en enda
grekisk man vid ett tillfälligt besök i Egypten
åstadkomma mer än hvad egypterna någonsin lyckats
uttänka med afseende på ett praktiskt problem, som
likväl förelegat dem på nytt för hvarje år som kom
och gick. Teorien är nyckeln till hvarje praktiskt
framåtskridande.
Samma århundrade, i hvars första hälft Euklides
och i hvars andra Arkimedes verkat, kunde pryda sig
med namnet på ännu en af de störste matematici
världen ägt, Apollonius från Perga, äfven han
ledamot af den alexandrinska akademien. Hans
förnämsta arbete är det öfver de koniska sektionerna.
Det öde detta arbete rönt har sitt intresse äfven ur
den synpunkt, att det gaf en af 1600-talets berömde
italienske matematici, Viviani, anledning att mäta sina
krafter med den gamle grekiske forskarens, som
lef-vat 18 århundraden före honom. Apollonius’ arbete
bestod nämligen af åtta böcker, af hvilka endast fyra
då voro bekanta jämte en innehållsförteckning öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
