Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kiska fristaternas tid kunde bringa deras massor i
rörelse. Här voro politiska ideal icke med i spelet;
här hade den oroliga rörelsen icke sin driffjäder i
begreppet om politisk rätt eller politisk orätt eller i
försöken att förverkliga ett högre och bättre
statsskick. Här var det nog, att en romersk ämbetsman
icke besvarat en hälsning artigt nog, eller att varor
blifvit tagna i beslag af de förhatade tullmännen,
och genast rotade sig folkhopar tillsammans,
angripande enskilda romerska soldater och föröfvande
annat ofog. Stundom slutade upploppet med
af-sjungandet af gatvisor; vid andra tillfällen åter måste
garnisonen rycka ut, vapen blixtrade, stenar haglade
och lik betäckte gatorna.
Mest elakartade voro de tumult, som
förorsakades af vidskepelsen och den religiösa fanatismen.
Stadens befolkning var, som nämdt, blandad, och
flere religiösa kulter stodo där bredvid hvarandra.
Den infödda egyptiska delen af befolkningen var i
högsta mån vidskeplig och bekajad med religiös
fanatism. Judarne, som hade synagogor vid många
gator, voro det likaledes. Grekerna däremot hade
föga eller intet af denna lidelse; när de icke voro
skeptiske i religiöst afseende, hyste de ett slags
aktning för alla trosbekännelser, och deras religiositet
var då af en mer universel och kontemplativ natur.
Däremot kände deras ariska blod en viss
ras-antipati mot de israelitiska semiterna; men ej heller
denna antipati skulle ensamt för sig haft stor
betydelse, om ej därtill kommit näringsafunden mellan
de grekiske köpmännen och yrkesidkarne mot deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
