Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lynnets hetsighet och stridslystnad en afledare i de
kyrkliga och teologiska striderna. De hopplösa
res-ningarne mot den romerska förvaltningen och de
romerska stridskrafterna efterträdas af knappt
mindre vilda och blodiga strider om religiös öfvervikt
och om dogmatiska frågor. Ingenstädes uppträder
den segrande kristendomen under så fanatiske och
hänsynslöse ledare som här; ingenstädes försvarar
sig den sjunkande hedendomen med mer förtviflad
ihärdighet. Och ingenstädes rasa de kristna partierna
så häftigt mot hvarandra som i Alexandria, som
länge är härden för de tvistefrågor, som söndra den
nya lärans bekännare i fientliga läger.
Efter den skildring jag nu lämnat af Alexandrias
öden under den romersk-hedniska kejsartiden, blir
det förklarligt, att det ryktbara muséet, hvars öden
i yttre hänseende voro förknippade med stadens, ej
kunde under så stormiga tider förete en vetenskaplig
blomstring liknande den, som under Ptolemaernas
tid spred en oförgänglig glans öfver Ptolemaeus’ Lagi
och Demetrius Falereus’ skapelse. Det märkligaste
namn, som muséet under dessa århundraden har att
uppvisa är astronomen Claudius Ptolemaeus’, hvars
verksamhet faller mellan åren 125—160 efter Kristus,
således före den rad af blodiga tilldragelser jag här
skildrat och under en tid, som var det romerska
kejsardömets guldålder, de stora Antoninernas tid.
I Alexandria och som medlem af dess museum skref
Claudius Ptolemaeus det verk, »Den stora
sammanhållningen» (¡127aXtj otma?ts), som under det arabiska
namnet Almagest var, kan man säga, astronomernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
