Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt djupare förfall och glömska af sitt eget väsen —
och likväl i trots af allt detta en imponerande
skapelse, hvilken i årtusen stått som en sublim grafvård
öfver denna döda och jordade hjältevärld.
Det är nu från väsentligen religiös ståndpunkt
vi skola något närmare betrakta nyplatonismen. Jag
talade i början af denna föreläsning om den visshet
i lifvets djupaste frågor, efter hvilken så många
själar, tröttade af tvifvel och af stridiga människosatser,
längtade. Kristendomen bjöd på visshet;
nyplatonismen kände med sig, att visshet vore nödvändig,
om fädernas tro skulle äga bestånd, och utan att
den ena läran medvetet efterhärmade den andra, se
vi det märkliga skådespel, att de i mångt och mycket
komma till slutsatser, som likna hvarandra, och
finna medel för sina ändamål, som påminna om
hvarandra. Sin yttre visshet, sin yltre auktoritet,
för att först tala om denna, ägde kristendomen nu i
heliga skrifter, hvilkas inspiration erkändes af
församlingen. Dessa böcker, innehållande den nya
uppenbarelsen, det nya förbundet, det nya
testamentet, såsom det oegentligt blifvit öfversatt, knöto
sig till urkunder, innehållande den äldre
uppenbarelsen, det mosaiska förbundet, hvilket åter i sin
ordning sammanhängde med uppenbarelsen för
patriarkerna, med uppenbarelsen för Noa, och drog sig
länk vid länk till* tiderna före syndafloden, till urtiden,
då Gud uppenbarade sig för den första människan.
Således en kedja af uppenbarelser gående tillbaka till
mänsklighetens vagga. Sin yttre visshet ägde
kristendomen därjämte i profetiorna och underverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
