Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torquato Tasso prisade romanen som ett
mästerverk, som håller läsaren i ständig spänning och
förer honom in i det ena dunkla problemet efter det
andra, för att, allt eftersom berättelsen framskrider,
lämna honom problemens nycklar i handen. Tassos
»Befriade Jerusalem» har i sin skildring af Klorindas
födelse och ungdomshändelser lånat mycket från
Heliodorus’ Chariklea. Inflytandet af denna grekiska
roman har genom århundradenas litterära böljeslag
burits ända in i vårt eget sekel.
Med afseende på kompositionen har boken
blifvit liknad vid en ringlad orm, som döljer hufvudet
midt under ringlarne. Den börjar med en
natur-och landskapsskildring. Det bar börjat dagas.
Solen går upp och belyser höjderna af en ås, som
reser sig öfver Nilflodens herakleotiska mynning, och
hvarifrån en vidsträckt utsikt öppnar sig öfver
Me-delhafvet. Väpnade män dyka upp öfver åsens kam
och speja öfver vattenspegeln, där intet segel är att
upptäcka. Men intill strandremsan vid åsens fot är
ett fartyg förankradt. Ingen man syns ombord, men
fartyget måste vara lastadt, ty det ligger djupt.
Stranden i fartygets närhet är beströdd med döde
och döende män midt ibland lämningarna af en icke
afslutad festmåltid. På ett stenblock sitter en ung
kvinna, outsägligt skön, snarare liknande en gudinna
än en mö af mänsklig härkomst. Hennes hufvud
bär en lagerkrans, från skuldrorna hänger ett koger,
vänstra armen stöder sig på bågen, men handen
hänger slapp. Mot den högra armen, stödd på knäet,
lutar hon det ädla hufvudet. Hennes blick är riktad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
