Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
århundrade. Till franskan öfverflyttades verket af
Jacques Amyot, samme man, som genom
öfversätt-ningar af andra grekiska författare gjorde det gamla
Hellas’ litteratur bekant och älskad i 1500-talets
Frankrike. I och med Amyots förträffliga
öfversätt-ning, utmärkt af ett naivt behag, var den
Heliodori-ska romanens rykte stadgadt och gjorde sig dess
inflytande i högsta mån gällande på tidens
smakriktning. Till italienska och spanska språken
öfverflyttades romanen kort därefter, och innan århundradet
utlupit, fanns äfven en engelsk öfversättning af
densamma. Den emottogs med allmän förtjusning,
bearbetades till poem, till dramer och framalstrade en
hel del imitationer och efterbildningar, gjorda af
så-dane män som Bossi, Cervantes och Calderon.
Racine som gosse läste romanen så ofta, att
han kunde den nästan helt och hållet utantill och
han hade för afsikt att dramatisera den, ehuru detta
i Frankrike redan skett genom Hardy. I en gammal
mémorie om Racines lefnad berättas det, att han
som pojke lyckats öfverkomma romanen »Theagenes
och Ghariklea» och höll på med att sluka dess
innehåll, då han öfverraskades af sakristanen Claude
Lan-celot, som ryckte boken ifrån honom och kastade
den på elden. Gossen hade emellertid en liten
handkassa och köpte ett annat exemplar, som rönte samma
öde. Han köpte då ett tredje exemplar, som han
lyckades genomläsa flere gånger utan att bli
upptäckt, och när han nu kunde romanen så godt som
utantill, öfverlämnade han boken till Lancelot med orden:
»nu går det an att bränna det exemplaret också».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
