Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämne de kvaliteter, som konstituera guldet, så har
man förvandlat denna kropp till guld.
Grekerna gjorde således alkemien till ett slags
experimentel naturfilosofi. När kulturutvecklingen
under medeltiden öfvertogs af araberna, ärfde de
äfven denna experimentella naturfilosofi från grekerna,
och den återfinnes i deras alkemistiska litteratur.
Grundtankarne i densamma fortlefde i själfva verket
ända till Lavoisiers och Scheeles dagar.
Transmuta-tionsidéen lefver i själfva verket ännu, men är
öfver-flyttad från de kemiska elementen till de fysikaliska
krafterna.
Då man nu i laboratoriet skulle praktisera denna
filosofi, så föreställde man sig, att man kunde nå
sitt mål, metallernas transmutation, på två olika
vägar. Ville man förvandla en oädel metall till
silfver eller guld, kunde det ske medels ettdera af
två olika förfaringssätt. Det ena förfaringssättet
af-såg att färga den oädla metallen till likhet med
silfver eller guld, men icke blott på ytan efter
må-larnes eller förgyllarnes eller försilframes sätt, utan
färga den alltigenom på ett innerligt och fullständigt
sätt, så att den kvalitet eller de kvaliteter, hvilka
gifva de ädla metallerna deras utseende,
genomträngde den oädla metallens grundämne och förenade
sig med det. Detta förfaringssätt förutsatte
emellertid, att man ägde den härtill erforderliga färgande
principen. Denna kallas af de grekiska alkemisterna
xårion, projektionspulvret, och blir i de senare
alkemistiska skrifterna till hvad man kallade den
filosofiska stenen. Oändligt mycket arbete har genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
