Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studerkammare är icke ett foster af fantasien enbart.
Han har här tvärtom skildrat ren verklighet. Faust,
som förtviilar om att på rationella vägar kunna lösa
tillvarons problem, hoppas dessas lösning af magien.
Med denna är han redan bekant genom sina från
fadern ärfda alkemistiska studier; och hvad som
ännu kan vara rationelt i dessa, det kastar han ifrån
sig för att med öfvernaturliga väsens hjälp få skåda
»hur lifvet gror och krafterna spela och hvad som
innerst enar det hela». Han besvärjer fördenskull
jordens ande. Det gjorde alkemisterna redan i den
romerska kejsartiden. Den i Fausts studerkammare
spelande begynnelsescenen är icke allenast af högsta
poetiska fägring; den är gripen ur historiens hjärta
och ur den fullständigaste verklighet. Till
gnosticis-men återkommer jag i nästa föreläsning.
Det må slutligen anmärkas, att man i
Diokle-tianus’ tid trodde, att alkemisterna löst eller voro
nära att lösa problemet att göra guld. Af fruktan
för de omhvälfningar, som detta måste medföra, vardt
alkemien förbjuden och alla alkemistiska skrifter,
som kunde åtkommas, uppbrända. Man påträffade
sådana i tusental och kastade dem i lågorna. Det
egyptiska manuskriptet från Thebe synes vara från
denna tid. Det räddades från undergång genom att
läggas hos en mumie i dess graf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
