Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man fick icke tala mer än som var ytterst
nödvändigt, och talet bestod till större delen i begagnandet
af ett så kalladt mystiskt språk, som änglarne skulle
lärt Pachomius. Från familjelifvet var munken
fullständigt utestängd; men det stod honom fritt att
lämna klostret och återvända i en djupare ensamhet,
till hvilken då klostret sände honom bröd och salt.
Äfven de munksamhällen eller snarare
eremitkolonier, som bildade sig i Palestina under Hilarions
ledning, voro skyldiga att med arbete förtjäna sitt
bröd och gifva öfverskottet till de fattige.
Askesen klädde sig ofta i de vidunderligaste
ohyggligaste former, och om inga andra vittnesbörd
om själslifvet hos munkarne än dessa förelågo, skulle
man kunna tro, att de allmänt varit gripna af ett
själfpinande vansinne. De vildaste och mest
excentriske asketerna voro också de, som mest ådrogo
sig folkmassans uppmärksamhet och beundran. Det
är en rent af häpnadsväckande skillnad mellan det
ideal af mänsklig fullkomlighet, som nu hyllades, och
det, som de hedniske hellenerna och romarne under
sina glansperioder omfattat. Renlighet i kroppsligt
afseende, hälsa, styrka och smidighet, värdighet och
behag i uppträdandet, odlade själsförmögenheter,
sinne för vetenskap, poesi och konst, redlighet och
sanningskärlek, fullständig hängifvenhet åt det
allmänna bästa och dödsförakt i striderna för hem och
härd — det var det gamla grekisk-romerska idealet
af en man. Det nu som mest beundrade idealet af
man framträdde som en utmärglad, smutsig varelse,
på hvars intelligens inga anspråk ställdes, och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
